Idag hade vi första träningen inför Ridskolecupen. Första deltävlingen är den 13 februari hos Järnvägens Islandshästar. Då ska vi tävla i hoppning.
Vi brukar inte hoppa med våra hästar i vanliga fall. Bomövningar har vi regelbundet, men jag tycker att det är dumt att hoppa med Verksamhetshästarna när dom inte är utbildade för det. Vi har några som kan hoppa, så det blir dom vi använder på träningarna nu.
Idag hade vi fokus på rytm, balans och avståndsbedömning. Det blev bomövning i trav där vi jobbade med svängar och galoppbommar där vi tränade på att öka och minska antalet språng mellan bommarna.
Det är så roligt att träna vårat lag, alla är så duktiga och motiverade. Håller verkligen tummarna för att vi lyckas prestera bra på tävlingen.

På varje deltävling är det även en skojtävling för oss ridlärare, lite pausunderhållning. På första tävlingen är det barbackahoppning. Jag brukar som sagt inte hoppa, och det är väldigt sällan jag rider barbacka. Så nu gäller det att träna. Jag hade planerat att öva i fredags, men det blev uteritt barbacka istället. Red Skjoni, och han var på sitt busigaste humör. Ibland när han känner att det inte är jobb utan bara en rolig ridtur så blir han så lycklig att han bockar. Så det blev barbackahoppning fast utan hinder. Han hoppade och studsade värre än en känguru. Jag skrattade så jag tjöt, han var så himla glad. Har nog bättre balans barbacka än jag tror, det var i alla fall inga problem att sitta kvar.

I torsdags hade vi vår fantastiska Equiterapeut Monica här för att gå igenom några av hästarna. Hon kommer med jämna mellanrum och går igenom både verksamhetshästar och privathästar. Vi märker stor skillnad på hästarna efter behandlingen. Oftast berättar jag inte vad jag känt eller sett som stör hästen, utan hon får känna igenom hästen utan någon påverkan. Och det har hittills alltid stämt överens med min uppfattning. Vilket även är ett kvitto för mig att jag uppfattade det rätt. Islandshästar är av naturen väldigt rörliga i sina leder och då kan minsta lilla låsning påverka dom väldigt negativt. Så genom att hålla koll och gå igenom dom med jämna mellanrum kan man förebygga många onödiga skador. Dessutom tycker dom att det är väldigt skönt att få akupunktur och laserbehandling. Vissa somnar i stallgången redan när dom ser att det är Monica som är här.

Den här veckan är förberedelserna i full gång inför nästa veckas ridskolestart. Det är hästar som ska skos, utrustning som ska putsas och ses över, och så ska stallet göras i ordning med nytt strö. Så det är fullspäckade dagar.
Hästarna har haft en lång vintervila nu och verkar sugna på att komma igång och jobba igen. Vissa står till och med vid grinden och väntar på att bli intagna. Är skönt att dom får chansen att vila upp sig ordentligt, framförallt mentalt. Att bara få vara i hagen med sina kompisar och vara häst är bästa sättet att koppla av. Och ingen tappar muskler eller kondition nu , för dom leker väldigt mycket.

Medryttarna börjar redan denna veckan. Imorgon har jag introduktion för två nya medryttare som ska rida Yrja och Þengill. Jag hoppas att det blir fler som är intresserade av att vara medryttare. Det ger hästarna väldigt mycket att få en eller två dagar i veckan som dom får ha en "egen" ryttare.

Ibland måste man prioritera när man lever ett hektiskt liv. Tyvärr har därför bloggen blivit lagd på is. Men nu ska jag komma igång igen.

Tänkte inleda året med en liten summering av förra året.
Verksamheten har rullat på i full fart. Vi har haft en sommar och höst med mycket mer aktivitet än tidigare. Det är roligt när fler hittar hit och framförallt när dom återkommer.
I början av året var det premiär för Ridskolecupen. En lagtävling mellan ridskolor hos oss, Järnvägens Islandshästar och Åkerby Islandshästar. Första deltävlingen var i februari hos Järnvägens Islandshästar, där tävlades det i hoppning. Sedan var det fyrgång och tölt hos oss på Ryssbo Gård i mars. Och Avslutningen var hos Åkerby Islandshästar där vi tävlade i TREC. Det var ett mycket roligt arrangemang som vi kommer att göra till en tradition. 2015 var det Åkerby Islandshästar som vann, och nu är vi alla taggade för en revansch. Men framförallt var det ett roligt sätt att knyta nya kontakter, skapa en gemenskap för elever och visa att man kommer längst med samarbete.

Under 2015 har vi både välkomnat nya hästar och tagit farväl av trotjänare. I början av sommaren fick vi tyvärr låta Askur från Ängsö somna in på grund av spatt. Ett tråkigt beslut, men tyvärr ett man kan behöva ta när man har djur. Vi har även sålt Faldur från Helsingen, då han inte trivdes med att gå i verksamheten längre. Men han står kvar på gården som privathäst.
Under våren kom fina Freyr till oss. En projekthäst som är tanken att han ska in i verksamheten framöver när han blivit mer utbildad. Sedan föddes lilla Snöggur från Ryssbo Gård. Son till Spadi från Gröna Gången och Spök från Kvarnberga. Han ser mycket lovande ut. Under sommaren köptes även Frami, en stor och vänlig valack som också ska in i verksamheten framöver.

2015 var året då vår hingst Spadi skulle avelsvisas igen. Han var iväg i träning hos Reynir Adalsteinsson under våren med sikte på visning i maj. Tyvärr gick inte visningen som vi hade hoppats. Spadi gick väldigt dåligt, och det visade sig efteråt att han vrickat sig och dragit på sig en hälta. Tanken är att han ska visas om, så han får dom poäng han är värd. Men nu satsar vi på att komma igång med att tävla i första hand.

Det är svårt att sammanfatta ett helt år i en kortare text. Men det här var i stora drag lite av det som hänt på gården. Nu blickar vi framåt mot 2016, ett år som ska bli det bästa hittills.

Nu var det längesen jag skrev. Dagarna springer iväg.

Nu börjar vardagen komma tillbaka på gården. Idag börjar ridskolan igen efter jullovet. Blir roligt att komma igång igen. Och hästarna kommer nog också tycka att det är roligt efter att fått vila en hel del på lovet. Det märks på dom att dom är ordentligt avkopplade nu, det är mycket lek och bus i hagarna och dom kommer gärna fram till grinden och ser ut att tycka att det är dags att göra något.
Jag gillar vardagen, att få jobba på enligt fasta rutiner. Gården lever upp när ridskolan börjar, och under våren blir det mer turridningar. Är roligt när det är full fart på gården.

Under våren kommer vi att starta upp första omgången av Ridskolecupen, ett samarbete mellan oss, Järnvägens Islandshästar och JS Ridkonsult. Det är en lagtävling med deltagare från våra ridskolor. Det ska bli väldigt spännande att se vad eleverna kommer tycka om detta. Första tävlingen kommer gå av stapeln 14 februari hos Järnvägens Islandshästar. Då kommer det att tävlas i stilhoppning. Så nu ska jag träna upp eleverna i hoppning, något vi vanligtvis inte brukar göra på vår ridskola.

Igår hade vi vår första tävling här på gården. Tyvärr var det inte så många som startade. Men nu är vi en erfarenhet rikare. Får hoppas på lite bättre uppslutning om vi gör det igen. Tanken var att det inte skulle handla om prestationer, utan om ett tillfälle att träna och träffa andra som rider hos oss. Deltagarna verkade tycka att det var roligt, och det var trevlig stämning. Vinnare i fyrgången blev Victoria Höök med Þengill, och vinnare av dressyren blev Alice Jonsson med Vænting.

Under veckan som kommer är det avslutning på ridskolan för alla grupper utom 2. Det har varit en intensiv hösttermin som jag hoppas att alla elever är nöjda med. Under jul och nyår kommer de flesta hästarna få lite vila. Så nu hoppas vi på kyla och snö så det blir lite trevligare för hästarna att gå och njuta av semestern.

Jag började med islandshästar när jag var 12 år. Innan hade jag ridit på ridskola och varit medryttare på olika hästar. Hade ridit både hoppning och dressyr, men inte känt att jaga verkligen ville satsa på något av det. Och så började jag hjälpa till på den gården jag idag driver. Att rida islandshäst var som att komma hem. Dessa fantastiska små hästar uppfyllde alla dom egenheter jaga önskat hos en häst, och mer därtill. Det är stora hästar i en liten förpackning, med fantastiskt psyke och framförallt fastnade jag för gångarterna. Att rida islandshäst kräver att man tränar upp sin ryttarkänsla, man kommer inte särskilt långt på enbart teknik. Alla hästar fungerar väldigt olika gångartsmässigt. Det som funkar att göra för att få en häst att tölta fungerar kanske inte på nästa häst. Man måste lära sig genom vägledning från en instruktör, men även våga prova sig fram själv. Man måste våga göra fel för att lära sig att göra rätt. Många elever vågar inte riktigt prova sig fram just på grund av rädslan att göra fel. Det kan grunda sig i många olika saker, men det vanligaste är att dom är rädda för vad andra ska tycka eller att dom inte vill förstöra hästen. Men det är viktigt att släppa dom tankarna om man vill utvecklas som ryttare. Sen underlättar det ju självklart att sitta på en häst som kan sin sak för att man ska lära sig. Det gäller att hitta en häst som varken är för lätt eller för svår. Dom växer inte på träd.
Ju mer man lär sig om ridning desto mer inser man hur mycket man har kvar att lära sig. En nybörjare kan stolt säga att den kan det här med ridning. Medan den som kommit längre i utvecklingen nog kommer säga att den inte kan så mycket. För fullärd blir man aldrig. Det finns många vägar upp till bergets topp, och man måste prova många av dom för att samla på sig kunskap och bli en bra ryttare.

Idag har det varit ösregn i stort sett hela dagen. Men det har inte bekommit mig nämnvärt. Och hästarna bryr sig inte heller.
Har varit perfekt väder för att träna Spadi på att gå igenom vattenpölar. Han brukar vara jättefånig när det är pölar på vägen. Antingen försöker han springa vid sidan av eller så hoppar han över. Men idag var det vatten överallt, så då hade han inget annat val än att gå igenom dom.
Han utvecklas mycket just nu. Tölten får mer och mer tempo, och traven har blivit mycket starkare. Den 4 ska vi eventuellt åka och rida lektion för Reynir Adalsteinsson, och det blir välbehövligt med lite input på hur vi ska jobba vidare.

Ikväll är det lektion. Vi kommer att fokusera på tölt på volt och form. Det är viktigt att lära sig att balansera upp både sig själv och hästen på rätt sätt i volten för att hästen akademiska bli lösgjord. Många har svårt att få hästen att ge efter i sidan och spåra på volten. Resultatet blir en häst som välter runt på volten med böjd hals. Något som sliter mer på hästen än det gör nytta. Så var noga med att först fokusera på böjningen i kroppen och sen på ställningen i nacken.